Så kom

slutet av denna sorgliga händelse. Allt är gjort och det var tid för mig att åka tillbaka till Stockholm.

022

052

Sista gången jag tittar ut genom fönstret och ser detta hotell genom fönsterrutan.

053

Alla spår efter min anhörige är borta. Om ca 70 – 80 år (om allt går bra för dom idag unga) då finns det ingen som minns henne. Bara ett okänt namn för släktforskaren.

En kort stund finns vi här på jorden.

 

blogstats trackingpixel

10 reaktion på “Så kom

  1. Mors..Ja du må tro att man fick ståpäls när alla barnen drog igång sin sång..Fantastiskt när 252 barn klämmer i,jag menar verkligen att dom tog i..Underbart att se och höra..Haé Kram.

  2. Ja, det är så sant…en liten kort stund finns vi med här på jorden, sen är vi borta…Därför är det viktigt att leva här och nu och göra det bästa av den stund vi är med här. Kramiz

  3. Så sorgligt, hoppas att nästa anstalt är trevligare. Jo nog är jag lite mörkare, men inte så mycket, mer under vintern och hösten. Kram

  4. Så sorgligt. Det är helt sant det är så kort tid vi har här på jorden. Bäst att ta vara på den så gott det går…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>